I augusti förra året slutade jag skriva på min gamla blogg. Det fanns en orsak; den hade blivit för deppig. Mitt jobb var skit, jag kom i vägen för fyra ursinniga män som bestämde sig för att spöa skiten ur mig, bröt nästan armen i ett bråk mellan fotbollshulliganer och poliser, min pappa hamnade på sjukhus pga en olycka och sist men verkligen inte minst så gick min farfar bort. Bra år. När saker och ting vände hade jag inget att skriva om. Jag fann inget nöje i att skriva om lycka. Eller jo lite, men idén kom lite väl sent att jag inte hann att börja om igen. Hur kan detta komma sig? Vräka ur sig vrede, besvikelse och frustration är inga problem men att sätta ord på lycka var sjukt komplicerat. Inte ville jag låta sådär överdrivet glad och upprymd över mitt nya jobb och min nya kärlek. Samtidigt som jag inte ville underskatta det… Lycka är inget man talar om och framför allt inget man häver ur sig på en blogg. Hemskt tråkigt då jag för en kort sekund trodde att jag kunde vända upp och ner på mitt skrivande och få det låta som om livet var en dans på rosor! Antar att den dagen jag är completely happy lär jag sluta skriva. Tills dess får man nöja sig med klagomål, känslostormar och inte minst; analyserande! Hell yeah, i’m back!
En sak till, grattis på födelsedagen min favorit.
Leave a comment
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>