Alltid ska jag falla tillbaka i samma mönster. Inte ett dyft har jag lärt mig. Samma frustration, förvirring och åter igen; nyfikenhet. Jag grabbar tag vid första anblick och släpper fan inte taget förrän jag fått en mental lavett. Dock finns det konkreta lösningar på detta konkreta problem. Äntligen slipper jag fundera och analysera det som har varit och istället oroa mig över vad som kommer hända. Fruktansvärt skönt!
Det bästa är att jag inte behöver använda mig av omskrivningar eller kryptiska omformuleringar för vederbörande talar ju inte ens samma språk. Jag kan lägga alla korten på bordet och inte förstöra eller uppmuntra till någonting. Självklart finns det ju förrädiska människor runt omkring som lätt kan översätta, hemska tanke, så jag ska nog hålla en låg profil i alla fall.
Nu ska jag fira ensamheten i lägenheten genom att äta upp det sista brödet och duscha med olåst dörr. Jesus Amalia!
Leave a comment
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>