Klockan är 01:16. Jag befinner mig i Linköping hos min mormor och morfar. Dom sover medan jag inte kan slita mig från ett spännande CSI-avsnitt. Mitt i all spänning hör jag plötsligt ett oväsen utan dess like utanför fönstret följt av ett högt skottljud. Springer fram till fönstret för att se om jag får en glimt av vad som pågår men inser snabbt att jag inte kan stå vid fönstret och titta ut, pistolmannen kommer märka mig, tro att jag sett allt och skjuta mig genom rutan! Flyttar mig fort som attan ur skottlinjen och sätter mig vid datorn. Hör ett till skottliknande ljud och ytterligare skumt oväsen. Försöker lokalisera väderstrecket det kommer ifrån, memorerar klockslaget och går sakta fram till fönstret igen men ser ingenting. För säkerhets skull drar jag ner persiennerna och trycker handen mot glasrutan. Brottsutredarna måste ha mina fingeravtryck och förstått att jag inte hade någonting med skottlossningen att göra, utan bara stod och tittade. Lyssnar i fem minuter efter nya ljud med hör inte ett dyft.
Sätter mig på soffan och inser sakta, men jävligt säkert, att jag nog är den mest paranoida, för att inte tala om töntigaste, personen jag vet. Hur dum i huvudet är jag som trycker handen mot rutan när jag ätit oljiga jordnötter 30 sekunder innan? Hur mycket av en idiot är jag som tror att denna “pistolman” ska se mig FEM våningar upp i ett kolsvart rum? Vad det var för ljud vet jag inte men såhär tio minuter efteråt förstår jag ju såklart att det inte finns någon pistolman… CSI förstör mig. Jag tror att allt och alla kan spåras, jag tror att alla lite udda händelser är allvarliga brott som kommer utredas av kriminaltekniker.
För att spä på detta fenomen så hittade jag en p-bot utanför min port förra veckan. Jag såg inte var det var först och tog upp den för att granska texten. När jag insåg att det var någons bortslängda böter släppte jag lappen fort som attan och torkade av plasten runt pappret med min halsduk. Varför? Mina fingeravtryck kan missleda polisen till mig och jag blir den som får betala 380 kr för felparkering.
Jag ska va tyst nu. Ta er tid när ni dömer mig, det behövs. Jag väntar snällt och skamset bakom mina stängda persienner…
Leave a comment
Line and paragraph breaks automatic, e-mail address never displayed, HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>