Igår var jag trött och utmattad. Kanske inte den bästa kombinationen när man ska se filmer som The Notebook. Jag hade ganska höga förväntningar då jag är ett stort fan av John Cassavetes. Hur som helst så var den mer än underbar. Gena Rowland är fantastisk, som alltid, och historien fick mig att gråta som ett barn i säkert tjugo minuter. Mer säger jag inte. Den är bland de bästa filmer jag sett på länge och hoppas att, om ni inte redan sett den, genast hyra, laddad hem eller köpa den omgående.
Jag älskar den här filmen. Värd varenda krona och jag skulle betala för att se den flera gånger om! Trots Nikitas protester. Måste ta en snack med den karln. Vi som förut brukade gå på åtskilliga filmer och traska ut från salongen med ömsesidiga känslor för det vi precis sett. Hur som helst tycker jag att vi lämnar hans pessimism och om ni inte redan sett den så får ni en sneak preview här!
Hittade en lista över 00-talets bästa filmer. Allt enligt fyra olika filmkritiker på Aftonbladet. På första platsen kom Brokeback Mountain, vilken jag sett. Likaså Babel, American Beauty och några fler. Jag vet inte om jag håller med dessa kritiker om alla 25 filmer, men det är ju mest för att jag inte sett alla (?). Därmed blir det mitt nya projekt. Att se om de håller måttet. De jag kommer se är 2, 4, 5, 10, 15, 16, 19, 20, 24, 25. Resten har jag sett vid ett, eller flera, tillfällen och har nog redan förståelse över kvalificeringen in på listan. (De tio svenska filmerna är exkluderade) Större bild.
500 Days Of Summer var inte alls som jag tänkt mig. Jag log, fällde en tår och förundrades över hur vackert Los Angeles var. Var lite orolig att den inte skulle leva upp till mina förhoppningar men den var mer än fantastisk!
Kärlekshistorier i 40-talets England med Keira Knightly och Sienna Miller i huvudrollerna. Plus att Cillian Murphy’s ögon nog var det vackraste jag sett på år och dagar, så missa för guds skull inte The Edge Of Love!
Jag är trött. Jobbat hela dagen och sover hemskt dåligt om nätterna. Tippar på att det finns för mycket saker att göra att sömn blir det sista alternativet. Dock blir det läggdags så fort jag sagt några ord om Valkyrie. Wiki beskriver filmen så här “Svårt skadad i strid återvänder överste Claus von Stauffenberg (Tom Cruise) från Afrika för att ansluta sig till den tyska motståndsgruppen och för att hjälpa till med att skapa operation Valkyrie, den komplexa planen som ska låta en skuggregering ta Hitlers plats när han är död“. Mer handling än så behövs inte, jag blev likväl besviken. Visst fanns det några spännande ögonblick men jag förväntade mig fördärvelse, misär och hemskheter. Likt andra filmer om andra världskriget. Jag kände aldrig att jag var riktigt intresserad, vilket är tråkigt för jag tvivlar inte en sekund på att det är en viktig historia att berätta. Well, good night.
Idag har jag sovit nästan hela dagen. De få tillfällen jag varit vaken har jag tittat på en av mina favoritfilmer, À Bout De Souffle (Breathless). Om jag hade haft ork hade jag berättat massa om filmen och varför jag gillar den. Men nu finns det ingen mer energi än att lägga upp massa fina bilder. Är det inte tillräckligt så tycker jag att man ska se filmen, it’s lovely!
Vampyrfilmer har aldrig varit min genre. Övernaturligt och overkligt i allmänhet intresserar mig inte tillräckligt för att jag ska ge filmerna en ärlig chans. Dock tjatade Annalinn och Emme om en film där huvudrollsinnehavaren var så snygg att det var värt att se filmen bara för dennes skull, även fast den uteslutande handlade om vampyrer. Värt, tänkte jag och såg Twilight. Som i tidigare inlägg prisar jag filmen för estetik, en del av handlingen och utseendet av en viss Robert Pattinson. Så här i efterhand kanske det var bättre om jag inte sett filmen alls för nu vill jag bara ha avsevärt mycket mer av ovannämnda. Det enda jag kan hålla till godo med är den första trailern inför kommande film. So can you.
